Jag har haft en bra dag fram tills nu. Någonting hände, en tanke som satte allt ur balans. Jag önskar att jag hade en reset- knapp i mitt huvud. Det skulle vara en knapp som gjorde att jag fick glömma allt. Allt som har varit och allt som jag hoppas på kommer att hända. Men nej, så enkelt får det inte vara. Sen får jag inte glömma att det som har varit är en del av mig själv så att ta bort det, vore att ta bort en del av mig.

Men tre år av kärleksfulla minnen är inte lätt att komma över. Men det kommer och jag vet att jag har kommit en bra bit på vägen men det gör fortfarande lika ont. Det som spökar nu är att han kommer träffa någon ny. Det är så jobbigt att tänka att någon kommer få honom att känna sig lycklig. Det svider och drar ner mig. Och jag väljer att tänka på det! När ska jag välja bort dom tankarna? När ska jag lära mig det?

Äsch, nu åker jag hem och skiter i allt som kallas kärlek. Nej men, jag ska hem och lugna ner mig och försöka må bra resten av dagen.

Puss & kram!
BabyKangaroo