Har haft en ganska dålig start på morgonen. Glöm mitt passerkort på jobbet så jag kommer vara beroende av mina kollegor idag som aldrig förr. Men det är skönt att dem ställer upp för det är inte första gången det händer.

Jag började smått packa igår och allt jag kände var lättnad. Jag tror det beror på att jag har redan gått igenom alla minnen som jag och mitt ex har tillsammans. Jag känner sorg att det blev såhär men ändå så känns det rätt. Jag är starkare på min egen hand! Men något som jag tyckte var lite tråkigt var att när jag berätta att jag eventuellt ska få en lägenhet så blev han knappt glad.. Han borde väl vara med tanke på att han ville detta. Nej nu blir jag lite ledsen faktiskt, men äh varför ska jag bry mig om vad han känner egentligen.

Nej nu blir det att ta tag i dagen!

God morgon!
BabyKangaroo

Måndagskväll, på väg hem från jobbet. Idag känns allt så himla bra, jag är så nöjd med den jag är. Jag har ev. fått en lägenhet helt på egen hand, det känns så himla bra! Äntligen något eget på riktigt.

Men jag känner mig lite orolig för hur det kommer kännas att packa allt och dra liksom. Jag hoppas på det mesta jag känner är lättnad, fast jag kommer nog känna en stor sorg inom mig. Det är ju ett avslut på ett kapitel som betyder så mycket för mig. Men som jag tänker om och om igen, det kan bara bli bättre. Det ska jag se till!

Men hepp pepp! Jag är en warrior!

Puss & Kram
BabyKangaroo

Hej!

Nu är jag på bussen på väg hem. Det är blandade känslor, skönt att få komma hem men också ångest över att vara hemma. För det kommer snart inte vara mitt hem, snart måste jag hitta ett eget hem. Det känns så läskigt men spännande på samma gång.

Mitt hem nu, har varit vårt hem i över ett år. Det är många bra minnen därifrån men också dåliga. Jag tror att i framtiden kommer jag bara känna kärlek när jag tänker på den lägenheten, inte det helvete det är idag. Fast jag måste stå ut, jag måste börja rensa & packa.

Idag längtar jag bara efter det nya och vill kasta ut det gamla. Så jag ska börja idag, börja mitt nya kapitel i livet.

Puss & Kram
BabyKangaroo

Hej!

Jag kommer nog att bli flitig här, i alla fall den här två dagarna. Speciellt när man vaknar kl 06 en söndag av sina tankar.

För ja, jag är en sådan. Jag tänker på tok för mycket och över analyserar hur mycket som helst. Men det värsta är att mina tankar jagar mig dag ut och dag in. Istället för att bara leva i nuet känns det som jag alltid tänker för mycket på det förflutna och framtiden. Det stressar mig otroligt mycket att ibland vill jag inte vara i min egen kropp.

Nu på morgonen har jag börjat tänka tillbaka. Jag har börjat tänka på när jag för första gången kysste mitt ex och hur jag bara visste i samma sekund att det skulle bli vi. Det var något helt nytt, något helt fantastiskt. Har så svårt att få de minnet att gå ihop med hur det är nu. Jag kommer aldrig få kyssa hans läppar igen eller vara riktigt nära. En stor omställning må jag säga som inte sker på en dag.

Men jag känner ändå lycka. Lycka att jag fått uppleva tre år tillsammans med honom. Lycka att jag nu kommer få leva på egen hand. Lycka att jag inte har onsynliga krav på mig själv längre. Nu ska jag vara mig själv och bara mig själv. För jag vet inte vad framtiden ger mig, men jag vet att just nu är jag glad. Jag ska fortsätta vara glad så länge det går.

God morgon!
BabyKangaroo

Hej igen!

Jag har mycket i mitt huvud som behöver komma ut och här är det:
På få minuter har det som var så jobbigt blivit som bortblåst. Allt som kändes så omöjligt är möjligt, känslorna har sina upp- och nedgångar. En hemsk berg- och dalbana må jag säga.

Jag känner ingen sorg just nu. Jag känner bara en slags ro inom mig. En ro som gör att jag känner att jag kan vara stöd för andra utan att dra in mina egna problem in i bilden. Att sluta vara självisk helt enkelt. Det känns skönt.

Kan bli en natt med mycket sömn för en gångs skull.

God natt!
BabyKangaroo

Hej!

Välkommen till min nya blogg, den kommer inte vara så märkvärdig utan bara ett ställe jag ska kunna uttrycka mig på. 

Skälet till att jag ska börja skriva här är att jag precis blivit singel från ett treårigt förhållande. Det här är min terapi, om den är bra eller dålig är bara tiden som vet. Men det är en början för jag kan inte sitta och gråta bland vänner & familj hela tiden jag måste hitta ett sätt att läka mig själv.

Jag börjar med det som tynger mig just nu och det är mitt break up. Jag älskar mitt ex till tusen bitar och vårt förhållande var något extra. Kärlek som jag aldrig någonsin upplevt innan. Allt var perfekt. Tills för 2 veckor sedan då bomben slog till, allt förändrades och jag är ur balans. Även fast jag känner att det ska bli skönt att leva på egen hand är det svårt att hitta ett sätt och gå vidare just nu. Den lägenhet vi har bott i känns som ett helvete som jagar mig varje dag, det är en ständig bekräftelse att jag sitter fast. 

Snälla någon, hjälp mig hitta styrkan att gå vidare. Hjälp mig att lära känna mig själv som en person. Hjälp mig leva på egen hand och imte för två. Snälla hjälp mig bli mig själv, den glada och positiva! 

Puss & Kram 

BabyKangaroo